Mörkt är det nu om morgnarna. Snart vänder det, men under tiden måste man hitta ljuspunkter på annat håll. Som en pannlampa till exempel.

Denna pryder min panna när vovven och jag börjar vår morgonpromenad. Becksvart är det, inte en gatulampa så långt ögat kan nå här på landet. Jag har haft svårt att gå ut i mörkret, tyckt att det är lite läskigt, men lampan har hjälpt mig att våga.

Jag blev inspirerad att våga gå rakt ut ensam på skogsvägarna i mörkret efter jag lyssnat på ett program om mörkrädsla i P1, Radiopsykologen, Rädd för mörkret. Att utmana rädslan, våga stå kvar i mörkret tills flyktimpulsen tonat bort.

Vad stark jag känner mig när jag törs!